photoboot.blogg.se

Jag gillar att leka med färger så när jag fick ställt framför mig en massa legos och vi skulle egentligen lösa tal och skapa nya ideér, satt jag med min mobil, skapade torn, lekte med reggae färgerna, fotade och fotade.

Jag hade hamnat fel, haha :P

 

 

 

 

 

Något annat som jag har varit dålig på är att publicera musik och videor. I min gamla blogg hade jag en massa musik och varje låt påminnde mig om en period när jag tittade tillbaka på mina gamla inlägg. Det känns lite tråkigt att jag inte har så mycket musik i den här bloggen eftersom att musiken som jag lyssnar på inspirerar mig och jag vill minnas vilken artist/låt som inspirerade mig till att ta dem fotona som jag tog just då.

RHCP är ett band som jag har gillat sedan jag var liten. Scar tissue påminner mig om min brorsa som alltid sjöng mws till låten. Jag gillar verkligen den här gruppen och tycker att det är så tråkigt att John som var gitarristen (den urflippade) i bandet slutade. Men, men jag antar att allt har sitt slut (jag låter så pessimistiskt!) men dem har i alla fall skapat en fin musik tillsammans, jag antar att det är det viktigtaste..

 

 

Igår satt vi och skypade med vår älskling som nu är i Guatemala. När vi tog dem här bilderna var det hennes sista helg här i Sverige. Nu ska hon vara borta i sex månader. Jag är så himla stolt över henne, att hon vågar ta initiativet att åka bort själv, arbeta som volentär och lära sig spanska på andra sidan av jordklotet. Det kallar jag grymt! Jag saknar henne så, men jag blir lyckligare av att veta att hon mår bra och har det bra därborta. Jag önskar dig all lycka min fina vän! 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Dem senaste veckorna har kylan vart så plågsam. Mitt ansikte, fötter och lår domna nästan av. Förra helgen var vi hos Rita och hade lite myspys. Vi jobbade även den helgen och under rasten gick vi hem till Rita som bor i närheten av jobbet, där drack vi te och tog det lugnt med henne och lilla bebben i magen som kommer närsomhelst. Väl ute lyckades jag snabbt ta lite bilder.. 

 

 

 

Jag vet, jag har varit så rutten på att uppdatera bloggen, så dålig. Jag har haft så mycket att göra, men fota har jag gjort en hel del. Framförallt nu när jag har en systemkamera attt fota med! Efter min utställning fick jag chansen att jobba tillsammans med en kille vid namnet David som är galet motiverad och målmedveten. Han har startat allt själv, grundat sitt eget företag och kämpar för att alla i hans omgiving och även mig som han knappt känner för att uppnå våra drömmar tillsammans. För två veckor sen var han villig att låna ut sin systemkamera till mig. En systemkamera som jag tidigare har satsat för, men inte har haft råd att köpa. Han lånade mig sin kamera bara sådär (och vi känner nästan inte varandra) för att han tror på mig och stöttar mina foton. Jag satt där med ögon nästan lika stora som en ugglas ögon, chockad över att jag fick ta med mig kameran hem. Att jag har hittat någon som förstår mina foton och budskapet bakom dem, som ser det jag ser, och som har samma ideér som mig, det är sällsynt. Att sedan dessutom får jobba tillsammans med unga, drivna och målmedvetna unga människor som vet vad de vill. Jag är mer än tacksam, hypad, motiverad för det som skall komma. Jag är så himla glad över att få vara en del av detta kreativa gäng. Det här kommer att bli stort! 

Jag har inte direkt publicerat bilder på lill brorsan, nej faktiskt inte, nu när jag tänker på det. Han tycker ju inte om när jag ska "fota!" honom. Han är precis som Nasra, hatar att bli "modell" fotad. Jag förstår det, jag gillar inte heller att bli fotad på det sättet. Men nu får det bli hans debut. Min snygga och coola brorsa som är 14 bast! STOR POJKE!

 

(För er som undrar så var det jag som bad honom göra dessa grimser och gester. He ain't no thug, utan den absolut gulligaste och snällaste brorsan man kan någonsin önska sig. Min egen lilla ängel, må Allah ta hand om honom, InshAllah).

 

Modell: Zakaria MH

Foto: Faduma MH

 

 

I fredags åkte vår älskade syster till LK och har varit borta sen dess. SUPER TRÅKIGT! Saknar henne så himla mycket så det inte är sant. Helt tomt och torrt är det här hemma. Jag och Amina har bara tagit det lugnt sedan saltentan. I lördags kom Najam över och vi hade myskväll fram tills igår kväll sedan blev det bio och Django. Vilket hysteri det har varit om denna film och vad tyckte jag och mina tre flickor? Den var helt okej, för mycket blod, dödande och svordomar. Nej, inte direkt en film som jag hade slösat min bio biljett på. Skulle hellre sett den hemma. I försig, det är ju brorsan och en massa andra killar som har rekommenderat den, kanske är det en "killfilm" vad fan vet jag. Den var iallafall inte så bra som jag hade förväntat mig. Whatever dude. En sak som är säkert är att jag saknar min syster. 

Jag har suttit och redigerat några bilder som jag tog på kusin från helgen.

Min fina söta underbara kusin. 

 

 

Foto: Faduma MH

Modell: Iman MH

 

 

 

 

 

 

 

Nu när jag ändå har haft min utställning så kan jag ladda upp en del bilder från utställningen.

Mina absolut favoriter. För flera bilder gå förbi Lava, utställningen står kvar :)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Nu kan jag säga att jag äntligen kan ta det lite lugnt. Vi hade vår långa saltenta igår och i måndags satt vi i skolan hela dagen för att skriva färdigt en hemtenta. Vad jag har längtat efter att få lämna in tentan, öppna dörren till salen gå och och lämna salen bakom mig. Vilken känsla. Nu är vi lediga fram tills måndag sedan börjar vår nya kurs. Igår hade syrran och jag en riktigt spännade dag, (bortse saltentan) ett möte som kändes så overkligt. Jag måste sluta tro att jag drömmer, tror ännu att vernissagen bara var den dröm. Planer och planer, ideér som delas och motivation, inspiration och mer inspiration. Jag är i alla fall hundra procent insatt och ska leverera så mycket som jag kan. Helhjärtad med! Let's do this. 

 

Jag kom på igår under vernissagen att jag hade totalt glömt att göra något som jag insåg var bland det viktigaste. Jag hade glömt att lämna visitkort för människor som faktiskt vill kontakta mig. Ett annat miss som jag gjorde var att inte tänka på försäljning av bilderna. Det var människor som faktiskt frågade om att få köpa bilderna och jag hade knappt tänkt så långt (KÖPA MINA BILDER?! AM I DREAMING??) Stig, som är en nära vän till familjen pushade mig på att verkligen se till att tänka på det. Så idag måste jag åka in till lava pch lämna kontaktuppgifter. 

 

 

Gårdagen var som en dröm för mig. När vi hade kommit hem loch agt oss ner för att vila (jag hann knappt käka eller ens dricka igår, OBS jag klagar inte!!) kändes det som att vernissagen inte hade hänt, att allt bara var en dröm, så overkligt. Men det hände på riktigt. En av mina drömmar blev till verklighet igår. Jag har alltid sagt att jag har så många drömmar som jag vill uppnå, så många mål och drömmar så att min hjärna nästan exploderar. Jag vill SÅ MYCKET! SÅ MYCKET! Ni förstår inte. Då handlar det inte om "Åh jag vill resa runt om världen, festa och shoppa!" Nej, en av mina drömmar är att få resa runt om i världen men inte för att festa, shoppa och allt det där. Utan resa runt om i världen, arbeta som en volentär, bygga upp samhällen, hjälpa de som VERKLIGEN BEHÖVER hjälp. Sedan är det ett plus är att få se andra kulturer, uppleva landet och att få se och känna hur det riktiga livet ser ut. Ja, en av mina drömmar är även att få skriva en bok, för det är jag så jävla bra på. Men.ja, som sagt, många drömmar. 

Idag blev en av mina drömmar till en verklighet och jag är så oerhört tacksam att få dela den med er. Tack!

 

Utställningen kommer att stå kvar fram tills den 27 januari. Ni alla är välkomna!

 

 

Alltså ÅÅÅÅÅÅÅH! Jag är helt exalterad! Jag hade ju sedan tidigare berättat om att Miguel ska till Berns för att hålla sin föreställning och jag lekte helt ball och ba "Jag är DÄR om det inte är så att något hinder dyker upp eller om någon försöker att stoppa mig!" Men så för två dagar sen talar Nasra om för mig att biljetterna är slutsålda! Mitt hjärta BRAST, ni vet när man får verkligen en klump och den går inte att sväljas ner. KÖRT! Nasra hade redan kollat upp på blocket om någon sålde biljetter och det fanns en tjej som sålde två biljetter. Jag höll på att äta upp henne, som ett lejon hittat sitt offer! Nasra som är så sööööt sa "Men jag vill också gå med er!!" MEN HALLÅ SÅKLART!! "Låt oss fixa två biljetter och sedan en biljett till" Men sedan när jag kontaktade tjejen så hade hon redan hunnit sälja sin biljetter, på ett dygn! Då kände jag mig körd på riktigt (innan kände jag mig inte lika körd hahah). Sedan dess har jag letat och letat efter biljetter på både ticnet och blocket. Men nu loggade jag in på mitt konto på ticnet och försökte återigen beställa biljetter och vad hände? KÖPET GICK IGENOM!! Berns here we come you fucks (btw gillar inte Berns på grund av deras dryga vakter)! 

Jag känner ännu inte att jag kan pusta ut. Vi har arbetat som robotar hela veckan, jag känner inte ens att jag kan ta det lugnt, knappast när jag sover. Det är så mycket som måste göras och det gäller inte bara utställningen utan även med tentan. Vi har en saltenta nästa vecka men innan dess måste vi även gör en mindre hemtenta som är en del av tentan. Syrran och jag har varit borta hela dagarna, kommer hem helt slut och mamma som är så söööööt kommer alltid och säger att hon har saknat oss. Jag gör allt för att mamma ska vara stolt över oss och jag ser verkligen framemot hennes reaktion på lördag. Jag har alltid visat henne mina foton och hon älskar när jag fotar henne. Om jag inte slutar nu så kommer jag att skriva en bok (en av mina mål är faktiskt att skriva en bok). Imorgon vid lunchtid åker vi in till Lava för att fortsätta med utställningen, vi ska hänga upp tavlorna, diskutera detaljer och detaljer. Jag har sett att många har hittat hit genom kulturhuset hemsida, ag vill att ni alla ska veta att ni är även varmt välkomna :)

 

 

 

Jag är inte så förtjust i musiken som spelas idag. Miguel och Frank Ocean är nog de enda artisterna som gör den musiken som jag verkligen tycker om och det är bara för att deras musik är så ANNORLUNDA från det som spelas idag (alla riktar sig åt mainstream och vågar inte vara annorlunda, riktigt tråkigt!!) sedan kan jag inte komma på några fler artister som jag faktiskt tycker om. Hursomhelst, det jag försöker att säga är att jag har fastnat för den här låten. Det är något med den, videon till och med. Jag tittar aldrig på nysläppta videor, aldrig. Jag väljer att inte titta och det vet många av mina nära. Jag känner inte att jag får något positivt av det, jag menar, materiella ting, halvnakna kvinnor, skit och mer skit. Jag inspireras inte, och om jag inte inspireras av något, vill jag inte ha med det att göra. Simpelt. Men Carmen kom med den här videon och hon sa "Ni kommer att tycka om den, jag lovar!!" Nu kan jag inte låta bli att sluta tänka på henne så fort jag hör låten. Min älskade vän! Men nu så, en låt och video som jag tycker om.

 

 

 

 

Abu Dhabi/2012

 

Den här hittade jag igår när jag höll på att redigera mina bilder. Bilden var dock inte redigerad,

tänkte att den skulle bli ännu snyggare om den var svart/vitt. Så svart/vitt it is.

 

Modell: Abira Khaled

Foto: Faduma MH

 

Jag känner mig helt slut och likaså är det med syrran som har hängt med mig hela dagen. Först hade vi ett semnarie på morgonen och sedan var vi på vift efter kapakartong och framkallning av bilder. Stressigt var bara förnamnet, sedan hade jag ett möte och efter det fick jag och Amina skära i kapakartongerna. Vi skulle klippa kartongerna i flera 40x50, 50x70, 50x50 jadijadi. Det är först nu vi är hemma och käkar en sen middag. Imorgon fortsätter arbetet, skolarbete först på morgonen och sedan möte igen klockan 14.00. Amina är så gullig som har hjälpt mig med ALLT! Min fina älskling. 

 

 

jag saknar, drömmer och längtar efter Sveriges fina gröna sommar.

 

 

 

 

Modell: Carmen Pedral

Foto: Faduma MH

 

 

 

 

 

 

Jag tänkte dela med mig om de goda nyheterna som tidigare har talat om. Nu är det bara en vecka kvar till min första foto utställning som jag har sett så framemot. Men jag är inte  riktigt klar med utställningen, det är mycket som jag måste göra denna vecka och stressdrömmen som jag hade häromdagen hjälpte mig inte. Nej, jag ska ta det lugnt. På lördag har jag min vernissage, sedan kommer utställningen att stå kvar framtills den 27 januari :) 

 

 

 

Haha, jag och syrran blev lite Skrillex inspirerade. Vi har spelat bangarang på repeat i tre veckor, tog paus i nån dag och sen igen, lite för överdrivet men sådana är vi, överdrivna. Amina satte på sig solglasögon, hörlurar, hade sitt afro hår och spelade dj. Vad gjorde jag?!?! Jag garvade IHJÄÄÄÄÄÄÄÄÄL mig (som vanligt) och tvingade henne att göra om det hon gjorde, så att jag kunde få det på film. Alltså, hon är min underhållerska på en helt annan nivå. När vi hade filmat klart så var det naturligtvis dags att fota hennes coola utrustning 

 

Modell: Amina MH

Foto: Faduma MH

 

 

 

Med tiden fick det bli en paus från bloggen. Det var inte medvetet utan vi har verkligen haft fullt upp dem senaste veckorna, fullt upp med att ha roligt! Men idag åkte både våra söööööta kusiner från LK och även vår älskade, vackra, fina, underbara bästa vän hem. Så tomt känns det i mitt hjärta. Saknar er alla så. Imorgon åker vår kusin från London och måndagen våra två kusiner från Dalarna. Jag kan inte ens föreställa mig hur tomt det kommer att kännas. Usch.