stålar strålar inte.
Det här livet som vi ser är så underligt, så många frågor och tankar. Jag sitter med mina gåvor i handen men jag fastnar och jag kallnar. De ger mig inte det jag trodde att jag skulle få, jag ser mig själv i spegeln, men jag ser inte mig själv le, utan jag gråter. Ge mig mer, fyll mitt hjärta med kärlek, svik mig inte, varför slocknar min själ in, snälla, försvinn, inte. Varför gråter jag, när får jag sova, varför kan jag inte hålla det jag lovar. Stålar strålar inte. Stålar strålar inte och de ger mig inte det dem har lovat, var är lyckan, jag trodde att jag hade nyckeln, men jag fastnat och jag har kallnat. Min själ slocknar in, sakta och smärtsamt försvinner den ur mig. Själen strålar inte sedan stålarna kom in och släckte lågan i min själ. Här står jag med miljoner stålar men utan en själ som strålar.
Foto & Text: Faduma MH
Modell: Iman MH
Kommentarer
Trackback