photoboot.blogg.se

Nu blev det ett litet mellanrum mellan inläggen men ibland blir det så.Det är en massa saker som händer hela tiden som orskar att jag inte hinner/kan skriva. Den här veckan har varit en sådan vecka. Vi har haft en jobbig vecka, rent psykiskt. I tisdags fick vi reda på att en gammal kompis vars bror hade gått bort. Nyheterna kom som en stor chock. Vi satt hela familjen i köket, skrattade och umgicks och helt plötsligt fick vi reda på detta. Det har påverkat oss alla. Så hemskt. Jag kan inte ens föreställa mig hur familjen mår, det gör så ont i mitt hjärta! Sedan fick vi även reda på att en av min mammas bästa vänners man hade dött i cancer. Jag har fortfarande den där hemska känslan och klumpen i magen som väger, hänger kvar. En sån mörk vecka. Jag vet varken vad jag ska göra eller säga. Livet är verkligen kort och oförutsägbart - man vet aldrig vad som kan hända imorgon om ens nästa minut. Ta vara på dina nära och ta dem aldrig för givet. Pussa, krama, säg att du älskar dem. Det kan aldrig bli för mycket, aldrig. Lämna aldrig varanda efter att ha bråkat, lägg dig aldrig arg på någon. Lös det. Älska varandra. Ta hand om varandra.

 

 

 

Jag skrev den här dikten för någon timme sen. Kände att jag behövde skriva av mig.